livslifechange

Tjena! Idag skall jag för första gången i mitt liv jobba nattskift. På ett åldringshem. Ska bli intressant, och roligt med pengar.
Nästa vecka ska jag jobba tre dagar, även då på åldringshem. I Vanda. Nästa vecka kommer att bli ganska tung har jag på känn. Jag har skola sex dagar (jo, även på lördan) och sen ut över det har jag skoluppgifter och jobb. Men om man int vill leva som jag har gjort den senaste månaden (utan pengar) så måste man jobba.
Jag funderar på en par grejer.. Ska man ha med helt vanlig varm mat om man far och jobbar natt tur? Och vad ska man ha för inneskor? Jag har ett par plast sandaler som ja tänkt ta, eller borde jag ta mina svarta innegympaskor? Och borde jag egentligen sova nu?
Jag har varit ganska effektiv idag. Jag har tvättat spisen (för första gången sen jag flytta, så ni kan ju tänka er hur den såg ut), städat, gjort skolsaker och varit till gymmet.
Nu tror jag att jag ska fara och panta flaskor så jag har råd att köpa något att äta. Trevligt veckoslut!

Så, början av denna vecka har varit ganska stressig, men mycket skolarbeten och många obligatoriska föreläsningar. Idag hade vi skola från 10 till 19. Dessutom hade jag tid till häslosystern 8.30 så jag har varit över tio timmar i skolan. Jag har hållit lite matdagbok de senaste två-tre veckorna som vi gick igenom med hälsosystern. Hon tyckte jag hade ätit ganska bra och omväxlande. Det hon tyckte var att jag skulle börja använda margarin på brödet och att jag skulle börja äta kalcium tabletter. Tills nästa gång skall jag skriva en motions dagbok.
Jag var ju förra veckan och tog blodprov för att kolla mina blodsocker värden (eller vad det nu heter) och hälsosystern sa att jag hade jättebra värden så det är ju bra.
Vad annat har hänt? Hmm.. igår hade jag en fyra klasskompisar till mitt efter skolan. Vi satt o snacka skit, drack karpalo koskenkorva och såg på gamla foton. Det var egentligen meningen att vi sku fara till Cor-huset på Afterpulka, men vi bestämde oss för att gå och äta pizza istället och på så sätt känna oss pigga i skolan idag istället (vilket de flesta av oss ändå inte gjorde..)
Ja, och så kan jag ju berätta att jag har blivit anställd som inhoppare av folkhälsan. Ha inte ännu varit och jobba någonstans, men jag hoppas på att få jobb nu på veckoslutet. Jag behöver pengar.

Hejsan! Så, även fast jag drack min fare share of vin igår mår jag otroligt bra idag (eller sen är jag ännu full..) och skall snart bege mig till Påminne med mum, dad och sister Lina och åka snowboard. Kanske skida också ett varv. Mamma ska åka snowboard så jag får även agera lärare idag. Ska bli så kul. Älskar min familj och jag tycker det är så kiva och hänga med dem. Hoppas det finns många snygga karar i backen som jag kan imponera på! Trevligt veckoslut!

Jag är hemma i Pojo. Ska om några minuter sätta mig i bilen och köra till Amanda och sen vidare till Alko. Min meny ikväll kommer att bestå av vin, vin och mera vin. Kanske Affes.

14.2.2009
Jag sovde ganska bra faktiskt natten före, vaknade tidigt på lördagen och kände mig pigg. Klockan 9 var jag, Michaela och Dagny i frissan och fixade fina frisyrer åt oss. Jag hade mitt lite halv uppsatt och med stora lockar. Mycket nöjd var jag över resultatet.

Vi var där i nästan tre timmar (Michaela var lite längre för hon fick sin make-up fixad också) och när jag kom hem var det ganska bråttom att få klänningen och make-up:en fixad för jag skulle igen klockan 14 med Michaela och Micke när de skulle fotograferas. Då fick jag åka i deras bröllops bil, en vit hummer. Vi var till gumnäs stranden och två ställen i Fiskars.

När fotograferingen var färdig begav vi oss till kyrkan och då var jag så närvös att jag nästan skakade. När gästerna började komma gömde vi oss på övrevåningen i kyrkan och väntade på att klockan skulle bli 16.00.

När klockan sen äntligen blev fyra och kantorn börja spela var det som om jag för första gången fattade att jag skall gå först in i kyrkan. Jag darrade som ett asplöv säkert, och inte hjälpte det heller att bestmannen som jag skulle gå in med också var närvös. Vi gick allt för snabbt, men kanske det inte var så farligt. Jag fick äran att hålla Michaelas bukett. För mig kändes det som om det hela tog två minuter ungefär och lika snabbt som vi hade kommit in gick vi ut igen. Jag och Dagny stod och delade ut hjärtformat ris åt alla gäster som de sen skulle kasta på bröllopsparet. Att stå ute i minusgrade i klänning och bara schal (?) är inte så varmt kan jag säga, men roligt. Michaela och Micke kom ut ur kyrkan, gästerna kastade ris och jublade och så åkte de iväg i sin hummer. Vi sökte blommorna och ljusen och Michaelas kläder från kyrkan och sen begav vi oss till Högåsa där resten av gästerna stod och väntade på brudparet.
När de kom kunde festen börja! Jag hade som sagt jätteroligt. Drack mycker skumvin (jag tror Sofia jag var där i topp tre i frågan om vem som var fullast) men åt nästan ingen mat. Jag fick inte ner den helt enkelt. Var så närvös och uppspelt. Folk höll tal. Först Mickes mamma, sen Michaelas mamma. Michaelas mamma höll absolut det finaste talet jag någonsin hört. Tårarna bara rann, och inte enbart åt mig, utan många andra av gästerna satt och torkade bort tårar. När det var min och Dagnys tur att hålla tal stod jag och skakade som ett asplöv. Men jag tror det gick bra, många av gästerna kom och berömde oss för vårt fina tal. Jag kan ju berätta att vi höll ett tal som rimmade och som handlade om pinsamma grejer som Michaela har gjort. Michaela satt iallafall och skrattade och det var huvudsaken för mig och Dagny. Sen höll några andra människor tal och så var det dax för oss att hålla en lek. Skoleken. Jag tror det var ganska lyckat. Och till sist fick Michaela läsa upp en dikt som hon hade skrivit till Micke på hennes möhippa. Till saken hör att hon kanske en halv timme innan leken kom och frågade mig vart den dikten hade försvunnit eftersom den inte fanns med i möhippeboken jag hade gjort. Jag räddade det hela med att säga att jag hade tappat bort den, och lyckligtvis trodde hon på mig.
Om ni vill läsa mer om maten som serverades kan ni gå och läsa Michaelas blogg: http://michaelasvida.blogspot.com/
Hon och hennes man befinner sig på Maldiverna på bröllopsresa för tillfället. Jag är inte avundsjuk.
Jag har även dansat. Med min sjuka pappa som steg upp en timme före bröllopet och duschade två gånger innan han kom, men som jag är jätteglad över att kom. Med Micke, första dansen efter Michaela, är nog ganska stolt över det (även fast det var en mindre flopp från min sida). Men bestmannen. Men Dagny. Med Jennie. Med Michaelas utländska kompisar. Möjligtvis nå fler mot slutet, mitt minne sviker mig en aning.
En rolig grej var att en av servitörerna som jobbade på bröllopet hade varit på samma sitz som jag veckan före bröllopet. Jag kommer ihåg att jag pratat med honom då på sitzen, och tror ni inte att jag gått och pratat med honom på bröllopet också. Jo, vi drack bailyes i köket tisammans innan någon annan av gästerna fick av det.
Bandet var helt sjukt bra. De spelade både gammal och ny musik. Och det var håll-i-gång. Jag har ett minne av att de har spelat Lauren Caught My Eyes av The Crash och att jag har stått precis vid scenen och sjungt med som om jag varit på en rock konsert någonstans. Kanske Provinssi07?!
Michaela och Micket har begett sig till Helsingfors där en tolv tiden, och klockan ett skulle bussen starta mot Helsingfors. Det har jag inte alls tyckt att har varit en bra idé så jag har gått in i bussen och skrikit: "Sista chansen att bli här och festa med oss!!" En kille, närmare sagt Micheales småkusin, har tyckt att detta har låtit som en suvären idé och stigit av bussen. Jag har ju då meddelat att vi skall åka till Affes. Busschuffören har blivit en aning irriterad på mig när jag har hållit upp deras avfärd och frågat flera gånger om jag skall med till Helsingfors och när jag meddelat att jag inte skall har han bett mig gå av bussen. Men det har jag inte velat. När han äntligen fick mig bort från bussen åkte de hastigt iväg och vi (Michaelas småkusin och jag) gick tillbaka till festen för att värva mer folk med till Affes. I detta skeedet har det inte varit många själar kvar. Kanske en 10 stycken och vi fick två stycken till med lurade till krogen.
Emma hade lovat att köra oss så jag ringde och väkte henne. Hon lovade komma, men vi lista snabbt ut att vi även behövde en taxi för Emma skulle också köra hem Dagny och Steffen. Så jag har åkt iväg med Emma och föra Dagny och Steffen medan de andra blev och väntade på taxin. Nu kan jag ju kanske berätta att klockan vid detta skeedet kanske var en kvart över två. Emma har försökt förklara att Affes har valo redan halv tre men jag har varit helt insatt på att fara dit ändå och ropat till den andra som väntat på taxin att vi syns på Affes. Tyvärr lyckades dock inte detta. När jag och Emma stannat hemma hos mig för att söka min plånbok har de andra ringt och meddelat att de inte kommit in på krogen och att de var påväg tillbaka till Pojo. Jag har sagt åt dem att  komma till mitt och där har vi druckit cider som jag smuglat med från festen. Vi har luggit och pratat, mer snacka skit kanske, och förbättrat världen. Tillsist har vi alla tre (ena killen for hem till Michaelas mamma och sova) somnat i samma säng. Varmt och bekvämt.
Bröllopet var en av de bästa dagarna i mitt liv, och om jag skulle klara av det skulle jag ladda upp en eller två filmsnuttar hit på bloggen så skulle ni också få uppleva den härliga stämningen och fiilisen. Ja, det har jag ju helt glömt att nämna. Jag satt ju förståss i fiilisbordet.

Nu är bröllopet över och man kan gå tillbaka till vardagen igen. Jag var ganska närvös och hade mycket och göra förra veckan så träningen blev det inte mycket av. Senast jag var ut och springa var för en vecka sen, men jag ska fara idag igen ut och se hur det känns. Var till gymmet idag morse, det var så himla skönt. Såg på Emmerdale och gick o sprang turvist på springmattan, det var roligt. Sen när jag gått egenom maskinerna och var i stretching rummet kom det en man dit som var en riktig bodybuilder. Han börja prata med mig om hur han hade skadat sig före julen och fick inte träna på två månader och idag var hans första dag tillbaka. Sen hjälpte han mig och visade bra stretching positioner. Det är mycket roligare när man har någon att prata med, även fast det var på finska.
Jag trodde att jag skulle ha gått upp en massa förra veckan eftersom jag inte motionerat eller tänkt nå mer på vad jag ätit, men jag har varit så närvös och stressad så jag hade gått ner 1,8kg. Det är jag ganska så jätteglad över. Kanske det finns en chans att man vågar gå lättklädd i sommar.
Är det någon som vill veta i details hur bröllopet gick? I såna fall kan jag berätta.

Igår va så otroligt, otroligt, otroligt roligt. En av de bästa dagarna i mitt liv, och absolut den bästa festen jag nånsin varit på! Jag är otroligt glad! så glad att jag nästan spricker!

Jag sitter här och försöker laga färdigt en playlist till Michaela och Mickes bröllop som skall tilltala både unga & gamla, män & kvinnor och människor med olika musiksmaker. Inte så lätt direkt, men ska jag vara ärlig är jag ganska nöjd ändå. (Och viktigast är ju att jag tycker om musiken, eller hur?)
Jag var till gymmet i måndags och igår hade jag lite sjukt i rumpan och låren, men idag, insidan av mina lår är så sjuka. Men det känns skönt tillika att känna att man har gjort någonting. Om jag hinner skall jag kanske besöka gymmet senare ikväll, men först skall jag till Michaela & Micke och öva gå.
De gifter sig i lördag. Jag är så GLAD, men också skitNÄRVÖS. Ska bli huippu!

So, today I will go ti the bååtimessut. Två of my schoolkom-pissar ska follow me. It will be the nice. Very the nice. Maybe my dad will give me money så I can live. But another schoolkom-piss gave me the 10 money today she has låna från me befåre the chris-mass. I fell funny todag, I laugh in my pants.

Vill ni veta något intressant? Och mycket tråkigt. Jag fick studiestöd den fjärde, also på onsdagen. Idag, söndag, har jag exact 21,34€ kvar på kontot. Om jag skall klara mig på det resten av månaden får jag högst använda 85cent per dag. scary. Så nu blir det job hunting! Ska skicka in ansökan till seure och folkhälsan. Och tillika måste jag börja söka efter sommarjobb. Jag hade velat jobba på Fiskars en sommar till, men de tar inga sommarjobbare i sommar, dåliga tider.

Hello! Ojoj va kul halarsitzen var, lite för kul för min del tror jag. Jag drack väl kanske en eller två snapsar för mycket.. Men helt super roligt hade jag. Maten var kanske inte den bästa, men jag hade jätteroligt bordsällskap och när vi sjöng we are sailing var filiisen på topp. Jag kan ju tillägga att jag satt i fiilisbordet, we won everytime. Mot slutet börjar jag få mycket stora minnesluckor. Jag har varit påväg in till centrum kommer jag ihåg, men de har jag tydligen inte lyckats med. Läste igenom mina meddelanden som jag hade skickat till Lina och Sofia och fattar inte ens hälften av vad jag har försökt skriva. Kommer ihåg att jag hade såna problem med att om jag kunde ha min halare på på krogen eftersom jag inte heller kunde ta av den och lämna den på narikkan för att jag inte hade något annat än tunna legginsar under, men när jag har försökt skriva det i ett meddelande har det blivit så här istället: "Ja jan hu lämna min halare på marillan en ja här inget moder." Det fattar väl alla eller hur? Jag har börjat använda ordbok när jag skriver meddelande, och det har tydligen gjort det extra svårt att skriva i berusat tillstånd. Nåjaa. Mina kläder ha ja lyckats få av mig precis innanför dörren, allt i en stor fin hög. När jag vaknade på lördagen var inte fiilisen på topp längre. Men för det, en oförglömlig sitz. Now some pictures.

Så, det blev inget gym på tisdagen. Hon som skulle "hjälpa" mig hade blivit dubbelbokad så jag ska imoron istället. Efter skolan och före sitzen. På kvällen ska jag nämligen på halarsitz, det ska bli kul! Idag har jag varit barnvakt åt världens gulligaste flickor. Efter det var jag en sväng till blivande giftaparet. Jag hade roligt åt skrivfel och åt supergod mintchoklad. Jag kan inte sluta äta godis, tror det är något allvarligt fel på mig. När jag gick i högstadiet hade jag "karkkilakko" typ hela tiden och om jag inte minns fel klarade jag av dem ganska bra. Where is my självdisciplin? Nu borde jag städa, men istället ser jag på senaste avsnittet av gossip girl och surfar på internet.

Idag fick jag en trevlig överraskning. Det ringde någon till mig och berättade att jag hade vunnit i en utlottning. Först visste jag inte alls vad hon menade men kom sen på när vi hade pratat en stund att jag före julen någon gång hade gett mina kontakt uppgifter åt någon man som stod utanför K-market i Böle stationen när jag var på väg hem. Så, nu ha jag då vunnit ett 25euros "presentkort" till Bluefitness. Så, imorgon skall jag gå dit klockan ett och få en presentationsrunda och mitt presentkort. Och det bästa är att det är högst en kilometer från mitt till gymmet. Kanske det här är något för mig?!

Hur gammal är jag? 23år, och detta år skall jag ännu bli 24 = Inte för gammal, men inte ung så länge mer
Är mitt liv tråkigt? Nej, men det skulle kunna vara mer spännande.
Har jag några spännande historier att berätta till mina barnbarn (om jag får några)? Kanske, men ingen som får dem att sitta knäpptysta och med stora ögon lyssna på när jag berättar vad jag har gjort.

Allt det här är egentligen min dators fel. Med allt det här menar jag mina planer att flytta till Sverige och sen eventuellt till Argentina. Igår stängde min dator av sig med jämna mellanrum. Till sist blev jag så närvös att jag inte orkade sätta på den igen, utan istället gick jag till min "bokhylla" och tänkte att jag skulle läsa en bok. Av någon konstig anledning tog jag boken "Uppdraget singel - Boken som förändrar ditt singelliv" som jag någon gång har fått av Emma. I boken finns 189 uppdrag av varienrande typ och svårighetsgrad. Jag har gjort de två första:
1. Svara på en kontaktannons.
2. Ring upp din allra första kärlek. Bestäm tid för fika.
Så börja jag tänka. Det sku vara ganska roligt att göra resten av uppdragen. Men, när jag börja läsa igenom boken kom jag på att de inte går att utföra här i Finland. Dels för att jag inte kan finska och majoriteten pratar finska i detta land och dels för att finnar är inåtvända och svåra att få kontakt med.
Det var då jag bestämde mig för att utföra detta i Sverige. Jag kommer att ha praktik någon gång nästa år, och jag hoppas att ena av praktikerna kommer att vara i slutet av vårterminen 2010. Då sku jag kunna åka till Sverige och göra min parktik där och sedan bli där och sommarjobba över sommaren. Om det blir ont om tid så får jag bara göra fler uppdrag per dag.

Argentina då? Längst bak i boken finns en världskarta och så står det: "Här kommer jag att bo! Blunda och sätt en prick med en penna". Och så gjorde jag och min prick hamnade i Argentina. Därför Argentina.

Jag menar allvar med denna grej, även fast den kan verka lite dum och crazy, men jag har inte gjort något sånt härant crazy tidigare i mitt liv, så det är på tiden! Ända orsken till varför detta inte skulle bli av är om jag av någon konstig anledning skulle hitta en pojkvän här i Finland, but I highly doubt that's going to happen.
Så, vad tycker ni?

187 dagar är cirka 6 månader. Jag skall bo I Sverige i 187 dagar. Varje dag skall jag utföra ett uppdrag. Som till exempel att få raggtips av en präst. Alla uppdrag skall ha något med kärlek, förhållande och/eller singellivet att göra. Om jag fortfarande är singel efter dessa 187 dagar så åker jag till Argentina och bor där i en månad, eller mer. När dessa 187 dagar börjar vet jag inte ännu exact. Jag återkommer.

På fredagen var pappa ner till fammo och hälsade på. När han kom hem sa han att han hade berättat åt fammo att jag håller på och tränar till ett maraton, och fammo hade undrat var jag skall springa. Ja, det var ju en intressant fråga. Jag började fundera på det, och jag tror nästan att mitt första maraton blir här i Finland eller eventuellt i Sverige. Om jag sen skulle klara av det så skulle jag gärna åka nånstans längre bort och springa maraton nummer 2. Var och surfade lite och hittade den här sidan. Jag skulle gärna springa i London eller New York, kanske man skulle ha det som belöning om man klarar av det första maratonet.