livslifechange

Jag fick en ekorre i New York av Emmorna som jag har döpt till Kukken:


Okej, jag kan ta och berätta hela historien. Jag tycker inte om ekorrar. Okej, jag är lite rädd för ekorrar. Men de är farliga djur! När de biter så släpper de inte förrän dom har sluppit igenom med tänderna. De kan ju bita av folks fingrar om de vill!
I New York kryllade det av ekorrar. I varje park fanns de, och de var inte direkt folkskygga. Dom börja mer attakera folk som snällt gick förbi dem. Speciellt om man locka på dem som Emma gärna gjorde!
Nåja, en dag var vi då in i en mega leksaksaffär och där tyckte då Emmorna att det skulle vara kul att skoja med mig och så köpte de då Kukken åt mig som de sen gömde under min dyna.
Okej, jag vet det är en leksaksdjur som inte ens liknar så där värst mycket en riktig ekorre, men den har LJUD! Och ljudet är jätteobehagligt. Jag ryser.
Hör bara på detta:


Dock kommer lilla Kukken alltid att påminna mig om en underbart härligt och helt toppen resa, så tack ska ni ha!